måndag 20 juli 2009

Att våga säga ifrån

Jag är en sån som vågar säga ifrån, eller vadå vågar, så känner jag det inte utan jag bara säger till när nåt är fel eller inte funkar.

Men några dagar tillsammans med väninnan och mina barn har faktiskt uppmärksammat mig på att jag är en djävel på att säga ifrån (eller att vara dödligt pinsam om man så vill).

När jag vände mig till väninnan för att söka stöd när barnen tyckte att jag var pinsam för att jag avfärdade diverse försäljare så att vi inte fastnade där vi inget ville ha så höll hon med mina barn... och sa saker i stil med "jag tycker lite synd om dom....och man kan väl stå kvar ett tag och vara artig...". Jag blev faktiskt både sur och ledsen för här liksom räddar jag dem ur den ena situationen efter den andra och så är de bara otacksamma.

Jag tycker inte att det är snällt att stå kvar för att vara artig, man slösar ju både sin egen och deras tid. Vad är det för fel på att vara uppriktig istället ?

Nej usch vad trött jag blir på människor som inte vågar stå för någonting utan ska glida undan och "vara snälla".

Och nu menar jag förstås inte mina barn, de är tonåringar och tycker per definition att allt föräldrar gör är pinsamt.

Men vuxna fegisar...nej inte kul.

6 kommentarer:

Tillsammans-bloggen sa...

Åh gud vad jag håller med. Har otroligt svårt att förstå att vuxna människor inte kan säga "Nej tack". Vadå "synd om", det är väl mer synd om dom om du står och slösar med deras tid...Som du sa.

Fler som vi! :)

Peter Midas sa...

Om det gäller dom där försäljarna från Tele2 eller liknande så håller jag med. Dom är verkligen enormt påfrestande. "VAd har du för telefonabonnemang?" Jag:"Vad har du för tandkräm?" Eh..., vet du? Det är inget du skall bry dig om överhuvudtaget, vad jag har för abonnemang, det är min ensak! Fast dom skall ju sälja, sälja, sälja. Dom är klart överrepresenterade på Allmänna reklamationsnämnden.! Vad beror det på? Att dom är så ärliga eller....

TrickyTricky sa...

Fröken; ja hur svårt är det att uttala orden "nej tack", inte svårt alls.

Peter; det var nåt liknande, man fick typ en gratis glass i ett tält på en stor tillställning vi bevistade, klart jag förstod att den hade ett pris men jag tyckte det räckte att de fick mitt namn och min mailadress, nej då, sen skulle man delta i en tävling och minutrarna rann iväg, mitt tålamod brast och jag sa att "nej nu tror jag vi måste röra på oss för nu börjar det och det...". Vi hade redan stått där längre än jag skulle ha gjort om jag varit själv.
Och jag log och sa det på ett snällt sätt, jag är verkligen inte otrevlig. Därför blev jag väl så otroligt förorättad när jag fick kritik efteråt. De där telefonsäljarna brukar jag bara le emot och säga något osammanhängande till medan jag skyndar förbi, eller så skakar jag bara på huvudet och säger alls inget.

eviedee sa...

Det som slår en med säljare är att de försöker på fel personer. De borde kunna lära sig att inte ödsla tid på personer som inget kommer att köpa ändå. Man hjälper inte en fattig säljare genom att tycka synd om, om man ändå inte köper nåt. Bättre att vara rak.

TrickyTricky sa...

Eva; jag tror egentligen att våra liv skulle vara så mycket enklare om vi var raka i många fler sammanhang.

Nike sa...

Lustigt. . Googlade lite desperat på " våga säga i från " och trickys sida ko.mer upp i topp 5 . Fan också, håller helt med. Känner mig trots det som världens hycklarmes! En väninna, konstnärssjäl. . regissör. . bankrutt men med stort projekt pg, flyttade oinbjuden in i min lillstuga för en månad sedan. Det gick några dagar, så försvann hon. Sen ringde hon och frågade om hon fick komma tillbaka, den här g med sina barn 11 och 13, de stannade en vecka! Så körde hon barnen t Gbg och kom tillbaka. Det är snart 2 v sedan. Jag har fått gussa mig till att hon inte har någonstans att bo för att hon hyrt ut sin lägenhet i Gbg. Jag har servat och kopierat papper, handlat och städat. Hon säger att hon vill hjälpa till genom att måla stugan t helgen men jag orkar inte . Jag har just nu min enda enda barnfria vecka på ett helt år!!!!!!! Vill bara vara själv. Spricker snart och måste säga det här i dag, när jag kommer hem fr jobbet. . Obehag, obehag. . . måste vara obekväm. . .kan inte vara snäll längre. . . Barnen kommer på måndag, samma dag som hon reser!!! Vånda. Men ja. . Så är det. Jag måste säga i från helt enkelt men så svårt. . . .
Nike från tåget.