fredag 27 april 2007

Sensmoral

Så kan det gå..... och jag tycker inte ett dugg synd om mannen.

Alla som läst här vet att jag inte är särskilt fördömande och således inte bara ute efter att ropa på nån moralpolis utan jag tycker att alla har rätt att göra sina egna val MEN sen får man också ta konsekvenserna av vad man gör.

Tycker också att det är en uppenbar varningssignal till alla gifta män på nätet.

Det är förstås oerhört sorgligt alltihop.

Så därför måste man nästan skämta lite och säga att sensmoralen i den här historien helt enkelt hade varit att skydda sig lite bättre....

måndag 23 april 2007

Våga vara vuxen

Så här skrev exet till mig apropå att jag var arg för att han berättat för sonen att "mamma har en ny kille"

"Det finns många i vår bekantskapskrets som tycker att det är konstigt att jag fortfarande tar mig an dina barn"

Mina barn är 14 och 16 år, exet har känt dem i snart 10 år.

Konstigt ??

Jag förstår inte hur folk tänker, att jag ska vara glad för att exet vill vara barnvakt eller ?

Att jag ska vara tacksam för att han vill träffa barnen ?

Kan man möjligtvis tänka sig att det kan vara precis tvärtom ?

Att han ska vara glad för att han FÅR fortsätta träffa dem, att jag faktiskt VILL att de ska ha kontakt, att jag UPPMUNTRAR det.

Jag har faktiskt en väninna som gjort precis så, som förbjudit sitt ex att träffa hennes barn mer för att hon inte står ut med tanken helt enkelt.

I min värld är det helt självklart att relationer mellan barn och vuxna inte ska/bör ta slut bara för att vuxenrelationen gör det.

Ibland är det krångligt och inte alltid så himla enkelt men man får väl göra sitt bästa, bita ihop lite är väl heller inte hela världen.

Man måste fan vara vuxen !!

söndag 22 april 2007

Ynklig ynkligare ynkligast ! ! !

Fick just höra av sonen att det ytterst sårade exet inte tänker komma på hans (sonens) matcher "om mammas nya kille kommer dit".

FAN TA DIG !!

Din ynkliga människa.

Hur hade det varit om jag hade kunnat få bestämma själv NÄR jag ev skulle säga något till mina barn om nån ny kille.

Jag vet ju knappt själv om jag har det ("Är vi ihop eller...?") .

Och har jag ens antytt att någon ev ny kille ska gå på några matcher, absolut INTE men exet är så livrädd så han måste säga det till sonen innan det ens är aktuellt.

Moget !!

Åtaganden och Ägodelar

Alla dessa åtaganden vi har.

Alla våra ägodelar, alla förbannade prylar som vi ska hålla igång, hålla reda på...de tynger oss mer än vi tror.

Lek med tanken på att frigöra dig från en del, tänk på vad det skulle innebära.....känn trycket lätta lite....

Mitt nästa mål är att helt befria mig från husägaroket och flytta till en lägenhet, det ser jag fram emot.

Jag vill känna friheten, lättheten i att inget binder mig.

Inget annat än de mänskliga relationerna.

måndag 16 april 2007

En människa för mig

Ögon som fastnar, ett leende tvärs över en fullsatt lokal.

Visst är livet märkligt.

Att vi bara hakade i där, mitt bland alla dessa människor, där såg vi varann.

Det var ju helt magiskt.

Tänk att magi är för oss också.

För oss som inte längre är så unga men så fulla av liv.

Ja, livet är för oss också.

Unga pojkar och gamla tanter....eller bara livsglädje ?

Vad är det med unga killar idag ?

Funderar ofta på varför det tycks vara så intressant med kvinnor som är avsevärt äldre än de själva.

Nyligen ute på krogen med väninnor i ungefär samma ålder som jag själv så händer det hela tiden.

Dessa unga (för unga ?) söta pojkar som hänger runt oss, gör små rara framstötar, en del inte så rara heller för den delen.

Men vad är poängen ?

Vissa påstår att de unga killarna bara tror att vi är lätta att få i säng.

En löjligt grov förenkling skulle jag vilja säga men helt konsekvent i stil med det sätt man alltid förlöjligar och bortförklarar kvinnor i vår ålder oavsett vad det handlar om.

Jag inbillar mig sannerligen inte att jag är snyggare än 25-åringarna därinne men kanske finns ett korn av förklaring i det som en av de unga killarna sa; "ni är både snygga OCH glada och det är sexigt".

Livsglädje är attraktivt.

Vem vill inte vara nära den som utstrålar liv och glädje ?

söndag 15 april 2007

Varmluft och dans

Men så härligt att träffa någon som tycker lika mkt om att dansa som jag.
Nån som bara fortsätter och dansa för att det är kul och skönt och man blir ju så glad.

Jag dansar fortfarande känns det som... ja efter 5 timmars nästan oavbrutet dansande så känns det lite som om rummet fortfarande gungar.

Härligt !!

Dessutom är det nån som ger mig varmluft i magen....

Dans och varmluft.

Vad kan man mer begära ?

Vanliga uttryck

"Det är basic liksom"

"Vlken mess"

"Men va´fan action"

Enligt min dotter finns det bara en människa i hela världen som säger så och det är jag.

Det kan inte vara möjligt.

onsdag 11 april 2007

Vi kan inte styra någonting egentligen

Det är klart det finns en massa rädsla hos mig också men jag har hoppat förr och slagit mig ordentligt.

Med mina erfarenheter så borde jag egentligen vara en antingen ganska bitter person eller åtminstone nån med ett rejält lås på hjärtat men så är det inte och jag vet inte riktigt hur det kommer sig.

Kanske är jag bara så, kanske är det för att jag bestämt mig för att leva istället för att sitta i ett hörn och titta på.

Så jag låter inte rädslan ta över.

Jag tänker, visst det finns ett sen och nåt vi inte vet vad det blir eller var det slutar men det vet vi inte om nånting i livet.

Plötsligt en dag händer saker som vi aldrig räknat med och allt förändras i ett slag, vad hjälper det om vi skaffat oss fallskärmar och avstått från allt då.

Plötsligt blir någon sjuk, någon dör, en olycka händer eller så händer något betydligt mindre men som ändå ändrar riktningen i livet och stora förändringar sker.

Vi kan inte styra allt, vi kan nästan inte styra nånting även om vi tror det, vi kan möjligtvis helt avstå från att ta risker men då avstår vi från livet också och vad är poängen ?

Följ med livet bara....följ med....håll inte emot och låt inte rädslan styra.

"Det blir bra till slut och har det inte blivit bra så har det inte kommit till slutet än"

lördag 7 april 2007

Några saker

Första gången jag får en utmaning, från Coola Morsan, passar perfekt en slö kväll som den här.

Tio första

Första bästa kompis: Ann-Charlotte.
Första bil: otroligt gammal Volvo 142.
Första kärlek: Uffe
Första husdjur: Ett marsvin jag glömt namnet på.
Första semester: på egen hand; tågluff som 16-åring.
Första jobb: ledde hästar på barnridningen, tjänade 50 öre på en kvart.
Första köpta skiva: Alice Cooper, men vad hette skivan ?
Första riktiga kärlek: När vet man att den är riktig ? Spontant svarar jag ändå Björn.
Första piercing: Räknas hål i öronen ?
Första konsert: Hepstars i parken, jag var sådär 10 år.

Nio senaste

Senaste alkoholdrycken: Ett glas vitt på Mosebacke
Senaste bilfärd: Hemskjutsad av väninnan efter en hård natt i storstaden
Senaste filmen du såg: på bio; Underbara älskade, blää vilken gråtfilm
Senaste ringda telefonsamtal: till sonens fotbollstränare
Senaste bubbelbadet: hemma
Senaste spelade cd: ”Joplin på svenska” med Caroline af Ugglas, grymt bra !!
Senaste kyss: För exakt tre dagar sen…..åhh ljuva minne.
Senaste gången du grät: När jag såg en bild på nätet av en god vän som just nu hämtar sin adoptivson
Senaste måltiden: Påskmiddag bara för att, inte för att det är gott.

Åtta har du nånsin:

Dejtat en av dina bästa kompisar: Nej
Blivit kär vid första ögonkastet: Alldeles för ofta.
Fastnat med blicken i någons urringning?: Fastnat, nej knappast.
Fått ditt hjärta krossat: Tyvärr alldeles för ofta (se ovan).
Sagt att du älskar någon utan att mena det: Vit lögn, ja.
Haft ett one night stand: Ja och inte bara ett.
Busringt till någon: Ja, på franska t o m.

Sex saker du gjort idag:

1. Varit bakfull utan att förstå varför, gungade det på båten eller ?
2. Stått ut med delar av släkten.
3. Längtat efter någon.
4. Tittat på reprisen av ”Så ska det låta”
5. Vaknat nån annanstans än hemma
6. Letat efter en dammsugare där jag vaknade

Fem favoritsaker utan rangordning;

1. Min ipod.
2. Min bärbara dator.
3. Min bil.
4. Min mobil
5. Mitt badkar

Fyra personer du kan berätta allt för:

Nej inte fyra. Finns en som vet alla min mörka hemligheter och som jag kan fortsätta fylla på hos eftersom inget kan slå det han redan vet, skulle önska att vi var närmare dock, både känslomässigt och geografiskt.

Tre val:

Blått eller rött? Rött.
Sommar eller vinter? Sommar
Choklad eller chips? Chips, allt med salt i gillar jag, fy för sött.

Två saker att göra innan du dör:

1. Klistra in kort på barnen i fotoalbum medan jag fortfarande känner igen dem.
2. Dansa på fullmoonparty .

En sak du ångrar:

Nu vill man kunna svara; inget, önskar det var så men tyvärr ångrar jag en hel del.
Men mest är det sånt jag inte gjort och numera försöker jag faktiskt göra allt så jag inte fyller på ångralagret.

"Braboken"

Kände att det här var så viktigt att det förtjänade ett helt inlägg och inte bara en kommentar.

För några år sen, när min son var 8-9 år och relativt nyligen fått sin diagnos, adhd, så var hans liv ett totalt kaos.

Skolan fungerade absolut inte, ja egentligen fungerade ingenting i varken hans eller för den delen mitt liv.

Vi jobbade med en rad olika metoder för att hjälpa honom att hitta rätt i tillvaron och en av de enkla men effektiva saker vi gjorde var just den sk "braboken".

Enkelt och genialiskt !!

En skrivbok där jag och hans lärare varje dag skulle skriva något bra han gjort under dagen.

Det var ibland väldigt svårt när dagen bara bestått av elände, bråk, skrik, spott och svordomar.

Det var inte lätt att då ta fram något positivt men vi lärde oss alla efterhand att det ALLTID gick att hitta något bra.

Jag tror att vi alla skulle må bra av att skriva en "brabok" till oss själva !!

onsdag 4 april 2007

Grader av anonymitet

I en viss del av bloggvärlden har en upprörd diskussion gått igång genom att en anonym person tydligen har tagit till sin uppgift att informera människor som på något sätt berörs av vad några icke-anonyma bloggare skriver om dem i sina bloggar.

Av det jag kunnat läsa så låter det ganska skrämmande att människor tar till sin uppgift att vara "bloggpoliser" på det sättet men samtidigt väcker det tankar som jag tycker vi måste fundera över.

Var går gränsen ?

Jag som är anonym kan ju verkligen skriva vad jag vill om en massa människor för ingen kan identifiera dem jag skriver om.
Men om jag inte var anonym och samtidigt publicerar inlägg om mina barns far och kallar honom skitstövel.

Är det ok ?

Jag har faktiskt reflekterat över det här ganska ofta, men vill inte här ge några exempel på när andra i mina ögon varit oförsiktiga för jag har till skillnad från bloggpoliserna inget intresse av att hänga ut andra.

Bloggen som form är fortfarande ganska ny och jag tror att vi måste tåla att fundera över de här frågorna utan att gå i taket och skrika rakt ut. Även om jag givetvis också förstår att man reagerar och blir arg .

tisdag 3 april 2007

Vad i ditt liv är du mest stolt över ?

Vad i ditt liv är du mest stolt över?

Vad bygger du din självkänsla på?

Vad tror du på – egentligen?

Räcker det till?

Jag minns faktiskt inte var jag läste de här frågorna men de är ju inte nåt man svarar på så enkelt kanske.

De har gett upphov till många tankar.

Jag är mest stolt över att jag kämpat så för min son, att jag kämpat och lyckats ge honom möjlighet till ett bra liv trots hans handikapp, att vi lyckats liksom, så känns det ju.

Min självkänsla:
Jag vet att jag klarar precis vad som helst numera, har tagit mig igenom oceaner av sorg och smärta och kommit upp på stranden igen, jag drunknar inte, jag KAN simma !!

JA !! Det räcker hur långt som helst.

måndag 2 april 2007

Fri och obunden

Det låter ju så härligt !!!

Fri - som fågeln......blå himmel, fåglar som svävar, ett slags lyckotillstånd.

Så lätt att säga att alla får ta ansvar för sig själva och så svårt att leva efter.

På nåt sätt förutsätter det att alla inblandade är glasklara hela tiden i all kommunikation och hur ofta är vi det ?

Aldrig egentligen.

Nu men inte sen.
Idag men inte i morgon, gärna om en vecka kanske.
Ring inte varje dag.
Dränk mig inte, kväv mig inte, men hör av dig.
Hör av dig exakt så mycket att jag inte riktigt vet, håll mig levande men överge mig inte.

Detta liv eller spel.
Vem vinner och vem försvinner.....

Och plötsligt en känsla av trötthet, en längtan efter att vara älskad även när man är trött, blek och nere, inte bara när man är full av livslust och energi.