lördag 29 mars 2008

Barnförbjudet eller ...nåväl om sex och samlevnad

Tankarna började rulla lite när jag läste ett inlägg om sex av en manlig singelbloggare.´

Det han skriver är lite omtumlande att läsa för så himla många som han har jag då inte mött i mitt liv.

Hans engagemang i sin kvinna är rätt så fantastiskt och vill jag påstå rätt så ovanligt.

Så jag funderar lite på hur olika män är och särskilt deras inställning till sex.

Jag har mött några som han, ja det har jag, faktiskt rätt så nyligen också.

Och för min del är det så att när jag möter nån som har både intresse,engagemang OCH förmåga till bra sex så fastnar jag väldigt lätt hos den mannen. Jag kan lätt förväxla bra sex med kärlek och förälskelse eller så är det väl så att jag lätt blir förälskad i en man som ger bra sex.

Vad är bra sex då ?

Det kan ju givetvis inte definieras generellt, vi är ju olika i våra preferenser och önskningar men en sak är nog rätt lika, dvs förutsättningen för bra sex är att där finns ett genuint intresse, inte bara en drift som ska tillfredställas.

Dåligt sex är när det är som en klåda som ska sluta klia, det ska fixas liksom, finns ingen tanke, ingen njutning utöver själva utlösningen.

Lite förundrad över hur lite en del kan eller förstått, verkligen fascinerande olika erfarenhet och självklart är det så för kvinnor också.

Numera har jag bestämt mig för att aldrig mer gå in i en relation med dåligt sex och ändå var det just precis det jag gjorde för ganska precis ett år sen.

Och nej, det berodde inte på mig, det var han, inte jag.

Bristande intresse OCH förmåga....hmm där kan man fundera på vad som kom först, eller hur.

Men jag tog det inte personligt, nej inte alls faktiskt, så mkt självkänsla har jag trots allt.

På en dejtingsajt har jag en rätt så vässad presentation och där möter jag rätt många som tycker precis som jag, sex är överordnat, är det bra så får man en bra relation därför att det binder samman man och kvinna på ett sätt som är oslagbart och jag håller med.

Bra sex är det jag vill ha av en man, allt annat kan jag få genom mina andra relationer till vänner och familj, jag behöver inte det av en man även om det är trevligt om det också finns med.

Kanske just därför jag ändå fortsätter att nätdejta därför att på krogen är det nästintill omöjligt att klara ut sånt. Det blir för mycket "trial and error".

tisdag 25 mars 2008

Helt ny strategi

Börjar ledsna totalt på att nätdejta.

Nu är det inte så ofta det händer men det har ju hänt och visst det har varit kul, trevligt, gulligt och ibland riktigt sexigt också.

Men plötsligt känner jag mig helt mätt på allt, orkar inte mer, orkar inte läsa fler profiler, skriva fler brev, dejta och hoppas.

Om jag istället parkera mig på Josefinas från maj till augusti i snitt tre kvällar i veckan så tror jag faktiskt att chanserna ökar dramatiskt, för att inte tala om hur mkt trevligare jag kommer att ha.

Nån som hänger på ?

En annan delstrategi som känns rätt naturlig är att jag ska börja åka kommunalt istället för att åka bil, ja men självklart ökar chanserna då också, eller hur !!

Värdelöst att sitta där i min bil i flera timmar och absolut inte möta en enda människa under tiden, jamen herregud att jag inte kommit på det här förut.

Ska ju bli jättekul att ta tåget, åka olika avgångar, sitta i olika vagnar, ja men fatta hur mycket man kan variera sig.

Faktum är att för ganska många år sen när jag var nyskild så hade jag en mycket förslagen väninna som verkligen gick in för att träffa någon, vi hade bara varannan helg ledigt och insåg att om mr right var barnledig på "fel" helger så skulle vi ju aldrig träffas så vi skruvade till saker och ting, ordnade extra barnvakt och såg till att komma ut även på för oss "fel" helger.
Och det gav faktiskt resultat.

Jag träffade exet på en sk fel helg.

Man kanske inte ska hålla på sådär med ödet ändå.

söndag 23 mars 2008

Svart hål

Singlar sakta men säkert ner i det där svarta hålet som jag ägnar så mycket tid åt att undvika till vardags.

Stillhet, tystnad, ja just det där som jag längtar efter jämt.

När det väl infinner sig så slår det blixtsnabbt över i hopplöst grubblande och kanske också lite självömkan.

Känner mig ensam men jag gör inget åt det, bjuder inte in någon hit, tar inga egna initiativ.

Kanske är det bara efterdyningar av en påskmiddag som kändes påtvingad, sorgen över att min familj är så utarmad och att det som återstår är så sargat.

Min mamma beskriver mig som reserverad och jag tänker på en tjejmiddag jag var på för ett tag sen och där jag faktiskt inte kan drömma om att nån av alla de tjejer som jag aldrig tidigare hade träffat skulle ha beskrivit mig som reserverad.

Kanske är det sorgen över den dåliga relationen med mamma kombinerat med en just nu lika dålig relation till min dotter som får mig att falla.

Nån slags hopplöshet i att jag tycks föra det vidare till nästa generation, oförmågan att se och respektera varann trots att vi är olika.

Eller överdriver jag nu ?

Dottern skriker åt mig att jag har 25 tusen regler för allt här i huset och jag som bara försöker få henne att använda skärbräda istället för att skära direkt i träskivan och att inte dricka upp en liter juice till frukost.....mogen som jag är så skriker jag tillbaka, nåt dumt ogenomtänkt och ja sen sitter jag här och är ledsen.

Och alla mina projekt för den här helgen som bara står där och liksom hånar min oförmåga att ta tag i något av det.

torsdag 20 mars 2008

Förlåt

Kära bloggvänner !

Jag har ju alldeles tappat stilen.

Skriver inga inlägg knappt.

Hinner inte kommentera (fast jag läser hos er fortfarande) lovar !!

Ibland kommer livet emellan men nu är det ju påskledigt ett tag så kraften och lusten till både inlägg och innehåll att fylla inläggen med kanske kommer tillbaka nu.

fredag 14 mars 2008

Göteborgs hetaste kille ?

Ja herregud, livet är rätt så....spännande eller lätt omtumlande, jaja tråkigt är det inte trots mina lördagkvällar.

Obs nu vill jag understryka att jag inte är ett dugg naiv, jag vet exakt vad det handlar om men ändå....

Den här killen är så snygg så klockorna liksom stannar och jag får ta ett djupt andetag....dessutom är han otroligt trevlig att prata med.

Normalt sett pratar jag inte med killar i den åldern...hmm....tjaa nånstans i det där intervallet som känns aningen för ungt men han den supersnygge bröt igenom bruset.

Och jag som ska till Göteborg i sommar....*S*, kul tycker han, jaha vad ska jag säga annat än att om jag fortfarande är singel så kan jag ju överväga det hela....mer som ett slags experiment eller vad vi nu ska kalla det, för det är väl ungefär det jag innebär för honom.

Tänk om jag kunde lägga ut hans bild här....(skojar !!) , hmm lite hollywoodhunk utan att överdriva.

Nu blev det roligare att torka golv också !!

Fredagsmys

Gud så jag njuter av att vara ensam.

Det kanske låter ihåligt men det är så skönt.

Tittar på underbara "Så ska det låta", har datorn i knät, gör vad jag vill.

Äter min middag med tallriken i knät (jag växlar mellan mat och dator) sådär som jag skulle tjata på barnen att de inte får göra.

Men nu är jag ensam och gör som jag vill.

Ingen att ta hänsyn till, ingen som förväntar sig en massa mys för att vi är själva utan barn när jag bara vill njuta av lugnet och friheten från krav.

Jag äter och dricker vad jag känner för så har jag ingen ork eller lust att laga mat så äter jag nåt direkt från kylskåpet.

Det är så fantastiskt skönt att få göra vad jag vill !!

Det är precis som när jag var 20 och flyttade hemifrån.

Det är samma frihetskänsla nu som då.

söndag 9 mars 2008

Fåfänga eller vad ?

Vaknar 10 på en söndag.

Håret är smutsigt.

Gymet öppnar kl 14.

Affärerna på stan är öppna mellan 12-16.

Det blev otroligt krångligt.

Ska jag duscha och tvätta håret för att kunna åka ner på stan för att sen åka och träna och behöva tvätta håret en gång till ?

Nej just det.

Långt hår= stora problem

Om jag var kille skulle jag raka huvudet, enklare kan det ju inte bli.

Det är bara att konstatera att mitt liv styrs för mycket av all dj-a hårtvätt och annat fix.

lördag 8 mars 2008

Rädd ? Nää inte jag, inte nu längre !!

Ojojojoj.....

nu får jag snart ta bort den där lilla beskrivningen av mig själv som en rädd.......

Sent igår kväll tog jag en taxi ner på stan till en klubb där det spelades sån musik jag älskar att dansa till.

Fick inte med mig någon kompis så jag tog secondbest och chansade lite....

LITE ??!!!

Bestämde träff med en kille som jag aldrig sett en bild av.....men ni fattar, jag är ju helt dj-a otillräknelig.

-Vi ses utanför, sa han.

Vad jag inte räknat med var att han skulle öppna dörren till taxin jag kom i och ta mig i handen, hjälpa mig ut, jesus, han var värsta gentlemannen.

Snygg och trevlig.

Jag har sån himla tur, han hade ju kunnat vara en riktig nörd.

Nej här fick jag en underhållande dansglad gentleman som sällskap hela kvällen och det var hur kul som helst.

Vi låtsas att vi äger stället, sa jag (tack Como för den idén fast jag hittade inte just det inlägget där du skrev om det!)

Varför vi skulle låtsas det var för att medelåldern var sån att jag kände det som om jag var omgiven av dotterns kompisar.

Jag lovar, det fanns ingen förutom vi som hade fyllt 25....personalen behandlade oss med största respekt.
Tror fan det, de måste ju ha undrat om vi var på rymmen eller kraftigt påtända eller nåt fel måste det ha varit.

Men vi struntade i småungarna och de struntade väl i oss också mest hela tiden, en och annan blick såg jag nog, men so what ?

Sen på vandring hem genom natten så slog alltför många tequiladrinkar till i huvudet och ett medelålders par kunde ses hångla mitt på stora gatan.....gud gud lås in mig nånstans !!

måndag 3 mars 2008

Semesterplaner

Plötsligt känner jag en fantastisk frihetskänsla.

Min sommar, min semester.

För första gången på nästan 25 år har jag ingen att ta hänsyn till.

Har ju varit singel ett par somrar men då har barnen varit så små och deras pappa har ju inte direkt tagit hand om dom så det har aldrig funnits något utrymme för mig.

Nu finns det plötsligt det.

Och det känns bara helt fantastiskt.

lördag 1 mars 2008

Lördagsnöjen

Jag och lördagkvällar tycks bara resultera i extremt tråkiga sysslor.

I kväll har jag nämligen äntligen skrivit ihop en ansökan om skattejämkning.

Med tanke på mina stora reseavdrag OCH ränteavdrag så borde jag ha gjort det för länge sen.

Men sån är nu inte jag.

Nu känner jag mig nöjd, åkte till och med och postade den nu ikväll och när jag ändå höll på med skittråkiga saker på lördagkvällen så tömde jag hela bagageutrymmet i bilen också, det var nämligen helt fullt med sånt som ska till återvinning.

Japp där stod jag och kastade tidningar och pappkartonger när melodifestivalen började.

Nejdå, absolut inte, nej det känns HELT NORMALT !!

Men herregud var ska man gå ??

Min fredagkväll blev inte heller så himla rolig trots att jag kom i tid till afterworken.

Eller kanske har jag för höga förväntningar, vi hade ju jättekul, jag och mina härliga jobbarkompisar, dvs så länge vi var kvar på jobbet.

Sen begav vi oss nämligen till Patricia där det skulle vara en rockbandstävling, lät ju kul tänkte jag men det var det alltså inte, det var bedrövligt dåligt.

Olika företag fick anmäla band som sen absolut bara var roliga att se för de närmast sörjande, jag och bästa jobbarkompisen stod ut en halvtimme sen hade vi nästan panik och ville bara därifrån.

Då ägnade vi en halvtimme åt att leta efter några av de andra, det GÅR INTE att hitta folk på den där dj-a båten, jag avskyr det stället !!!

Trångt överallt, ingen överblick, nää fy, aldrig mer.

Sen påbörjade vi en vandring efter en tid som tycktes ha flytt eller åtminstone gömt sig väl.

VAR SKA VI GÅ ??

Jag misströstar.

Först irrade vi omkring i närheten av Medborgarplatsen i jakt på ett ställe jag hade läst om och trodde kunde vara kul att testa, Restaurang Södermalm på Västgötagatan, åldersgräns 28 år.
Först gick vi åt fel håll på Götgatan när vi kom upp ur tunnelbanan.....vi var ju nästan tillbaka vid Slussen när vi kom på det.
Sen när vi äntligen hittade stället, helt undanskymt på en bakgata var det en lång kö, vi gled sakta utmed kön, tittade på varann och tänkte samma sak, åldersgräns 28 år, ja då skulle isåfall ingen i den kön komma in....

Så vi gick vidare.

Nu hade vi redan Götgatan turoretur i fötterna så när mobilen ringde och en av de andra från jobbet skrek i luren att vi bara måste komma till Lemon Bar på Kungsholmen så tog vi första bästa taxi och drog dit.

Hmm, nästan ingen kö, typ 5 personer och det var väl en himla tur, jag menar tänk om vi hade fått köa först för att SEN komma in och konstatera att det knökfulla stället var totalt överbefolkat av folk mellan 25 och 30, vi gick en runda, eller nej vi knökade oss runt, lite sprit på kläderna och sen flydde vi ut på gatan.

Då hade vi vandrat runt utan sprit i över en timme och började onekligen tappa sugen lite.

Klockan var över midnatt och vi var två trötta, hungriga 40+ kvinnor som hade fruktansvärt ont i fötterna utan att knappt ha dansat på hela kvällen.

Vi köpte tröstchips och godis, siktade varsin taxi och åkte hem.

Men var ska vi gå ??