tisdag 24 februari 2015

Självklart backlashar vi

Fem minuter innan ett megaviktigt möte ringer sonen från Australien och gråter. Och plötsligt känns livet alldeles vanligt igen. Jag tvingas säga just det, att jag har ett möte som inte kan nonchaleras och det finns massor av möten som kan just det, nonchaleras. Det här var viktigt för många människor. Ibland går det bara inte.
Fick iväg ett nödrop till storasyster.
Hon svarar trött att ja, visst, hon ställer in allt och goes in emergencymood.
Vad trodde jag ?
Att livet ändrade sig på riktigt ?

torsdag 19 februari 2015

1,3 mil

Sprang jag häromdagen med rätt så lätta steg.
Jag springer längre och längre, blir starkare och starkare.
Känner mig i bättre form än när jag var 25 faktiskt.
Oklart dock om jag springer ifrån eller till något.
Det mesta i mitt liv är oklart, höljt i dunkel kan man också kalla det.

Men springa är bra, rörelse är bra. Stillastående är dåligt.
Livet fortsätter ju, bättre att hänga med än att stanna kvar.

fredag 6 februari 2015

Livsförändring

Inte bara har sonen rest med storasyster till andra sidan jorden. Han har dessutom helt slutat ha ständig onlinekontakt med mig. Jag sitter på möten, vanemässigt kollar jag privatmobilen var femte minut men det är inget där längre. Vi befinner oss inte bara i olika tidszoner, vi befinner oss uppenbarligen numera i helt olika liv.
Och detta är den stora revolutionen i mitt liv, inte att han är borta, det har han varit förut, men att han inte kommunicerar oavbrutet är så totalt nytt och ovant, tjugoett års vana bryter man inte så lätt.

Men det är ett lugn jag inte ens minns.
Förmodligen oerhört hälsosamt för mig.