Prick en vecka

har det gått sen beskedet och jag känner plötsligt en strimma livslust.

Ja så illa har det inte varit att jag tappat den, inte så men jag har varit ledsen och låg.

Nu plötsligt, när jag lyssnar på Filip och Fredriks sommarprogram (via podradio) så känner jag livslusten hugga till lite igen.

De berättar om galna upplevelser och jag minns plötsligt vem jag var innan jag fastnade i kärleksnätet.

Jag minns en Tricky som var ganska vild och vågade göra en massa galna saker.

Och som faktiskt kände att "Mannen" dök upp för tidigt, som faktiskt kände att det fanns en hel del kvar att göra innan det var dags för midsommaraftnar med släkten igen.

Som tänker att hon faktiskt vill åka till Berlin igen och leva rövare, som tänker att hon har så mycket kvar att göra, som tänker att hon faktiskt inte vill leva i en relation.

Ja så tänker hon just nu, om en timme kanske hon ligger och gråter igen men just NU är livet gott för en stund.