Han säger "men kom hit så tröstar jag dig" och sen erbjuder han film, soffa, vin och hur mycket mys som helst.
Min fina fina D, som också vet allt men ändå vill att jag kommer dit, som gör mig så glad så jag ler i flera minuter, med hela kroppen till och med.
Som säger saker som "jag vill inte att du kör bil härifrån men om du vill så sover jag på soffan".
Fina D.
Är glad för att jag faktiskt har så många finfina män i mitt liv och att dom finns kvar.
Nu när jag behöver dem igen.
Och jag är glad för att jag varit så ärlig och uppriktig hela vägen så det finns inga hard feelings nånstans.
En av mina kompisar tycker att jag ska läsa en bok om självkänsla.
Ja det kanske jag ska men jag vet inte om det är självkänslan som sviktar, jag tycker nog det är lite mer basic än så.
Längtar till torsdag, det gör jag faktiskt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Det där kändes varmt ända hit :)
Ja och det var ju det också, riktigt varmt och gott.
En påminnelse om allt det goda i livet, jag tankar sånt just nu på alla plan, framförallt genom att umgås med människor, inte missa en enda fikarast på jobbet t ex.
Det funkar verkligen, just att vara ensam så lite som möjligt nu när smärtan är som svårast.
Skicka en kommentar