Alltid så djävla svårt

Ledsen hela kvällen.

Först för nån struntsak, förmodligen har jag dessutom bara missuppfattat det hela.

Sen ett samtal med exsvägerska 1 och jag inser att vi inte kommer att kunna behålla vår vänskap, det blir så konstiga lojaliteter helt klart. Hennes bror är mitt ex och han är ju så bitter så det vore konstigt om det inte stänkte över.

Exsvägerska 2 har jag kämpat så hårt för att behålla som vän men det börjar blir för tungt det också. Hon är exflickvän till MIN bror och han har väldigt väldigt svårt för vår vänskap.
För att inte tala om hans nya flickvän.
Puuh för alla jobbiga relationer man måste hantera hela tiden.

Vad är just nu inte tungt ?

Barnen har bråkat hela kvällen och nu sitter två kaxiga tonårstjejer i köket och pratar högljutt, sonen försöker vara med på ett hörn på sitt otroligt taggiga vis, det kan ju bara sluta på ett sätt.

Uppdatering: Det var bara för att jag kände mig så allmänt trött och nere som jag var beredd att ge upp vänskapen med exsvägerska 2, det ska jag förstås inte göra, då ger jag banne mig hellre upp min bror om han har så stora problem med vår vänskap. Han beter sig ju som en skitstövel mot henne och det kan han få göra på egen hand. Hon är en vän att värna om och när han snart får veta att hon och hennes barn ska bo här några dagar under sin flytt så kommer han att bli vansinnig och det skiter jag fullständigt i !!!!