Jag och männen

Jag är ingen "femme fatale" , har alltid betraktat mig själv som ganska stel och lite halvpryd i sociala sammanhang (sen att jag inte är det i bloggen eller privat är en annan sak) men jag börjar sakta men säkert bli sådär skönt frispråkig, säger sånt jag aldrig skulle drömt om för bara ett par år sen. Jag har varit väldigt dålig på att flirta med män men oj vad jag övat upp mig på det.

Jag är inte snyggare än någon annan men jag märker hur jag drar till mig uppmärksamhet idag på ett helt annat sätt än för några år sen och jag tror att det är ett resultat av att jag bjuder på mig själv.

T ex igår vid middagsbordet så kom ämnet "hur man träffade sin partner" upp och när det blev min tur så sa jag med ett skratt "ja frågan är vilken jag ska börja med" och gjorde alltså helt klart för sällskapet att här satt en kvinna med lite erfarenhet. Och det märktes direkt på männen vid bordet att deras uppmärksamhet riktades mot mig. Jag fortsatte lite på temat och vågade vara lite mer öppen än de övriga och det drog igång en jätteskön diskussion där fler och fler vågade, särskilt männen förstås då.

Efter ett tag så var det vid bordet jag och fyra män som pratade, skrattade och hade supertrevligt, jag hade inte tänkt på att kvinnorna droppat av och när jag upptäckte det så ursäktade jag mig snabbt och gick iväg för detta var som sagt ett släktkalas och jag är inte den som vill vara orsak till några sura miner.

Men som sagt, för mig är det en revolutionerande förändring och livet är så mycket roligare nu när jag vågar lite mer i sociala sammanhang.

Pröva själva så ska ni få se vad som händer !