Ensamhet som ideal ?

Givetvis passade väninnan på igår under middagen med ganska många cementerade singlar närvarande.

Det var ju ganska givet att hon skulle få allas stöd för sin teori om att jag BEHÖVER vara själv.

Att jag BORDE vara själv ett tag för att liksom bevisa att jag kan.

Är man verkligen en bättre människa om man är bra på att leva själv än om man är bra på att leva tillsammans med någon annan ??

Jag kan inte riktigt säga högt vad jag tycker eftersom där sitter några andra väninnor som varit själva de senaste 10 åren och jag jag är ju så f-b hänsynsfull jag.

Men för min personliga del så tycker jag att närhet och värme från en annan människa är bland det viktigaste som finns i livet.

"Vi är väl inte tillräckligt motiverade" skrattar cementsinglarna.

Det är helt ok för mig, de väljer själva och aldrig att jag försöker övertyga dem om att mitt sätt att leva är bättre.

Så varför är dom så provocerade av mig ?