Det bor en annan människa inuti mig, ibland nån gång så tittar hon fram och säger, ”hallå jag älskar att dansa och skratta och ha kul, har du glömt det ?"
En gång bodde där en människa med drömmar om ett annat liv, ett sannare liv, ett vildare kanske svartare liv, inte så förbannat blekrosa i allafall.
En gång gick jag min väg mot solen och var alldeles ansvarslös och oplanerad, inte helt ansvarslös men i alla fall ganska sorglös.
Vet inte vad som hände, varför jag så nödvändigt var tvungen att bli ordningsam och fröken duktig igen.
Nuförtiden känner jag mig mest som fröken otroligt oduktig och tråkig.
söndag 7 januari 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Du inger hopp och låter så full av sol och allt det där som du längtar efter...du är på god väg, det fanns säkert en mening med att du skulle dras i handbromsen under några år.. Det behövs när man skall ta hand om barn, alla barn
Kram
Nike
PS) Du låter inte som en pastellperson.....men ibland är kontraster bra.
Fast tyvärr drog jag i handbromsen långt tidigare och det har jag svårare att förlåta mig själv för.
Skicka en kommentar