Det är nog över nu

Bara så ni kan sluta fundera.

Fast jag har ju inte riktigt slutat fundera själv.

Hur som helst fick jag nog igår efter ett telefonsamtal som inte ledde någonstans som återigen bara talade om för mig att jag kom som prioritet nr 48 ungefär.

Strax efter skickade jag ett "göraslutsms" inte för att jag inte vågar göra slut utan för att vi nästan aldrig träffas så jag hade ingen lust att vänta två veckor på att få chansen att säga vad jag tyckte.

Sen hade jag fest på kvällen och struntade verkligen i honom, jag skrattade och hade det bra med människor jag tycker väldigt mycket om.

Men morgonen efter när han fortfarande inte hört av sig så kom ju den där förbannade svagheten över mig igen, längtan efter kärlek gjorde mig sjuk av ånger, varför varför ska jag vara sån som jag är ?

Så då skickade jag ett litet "förlåtmigsms" men det har inte hjälpt, för han har inte hört av sig flera timmar efter det.

Och ärligt talat så vet jag redan, jag vet att han och jag inte var någon "perfect match" men nånting gav han mig och detta nånting saknar jag alldeles oerhört mycket just nu.

Och om nån djävel kunde sluta spela den där dj-a Sonja Aldén på radio med den där förbannade låten "Du får inte".

En sån låt som man älskar att höra när man är förälskad och faktiskt tror att det är på riktigt men kräks på när man är där jag är just nu och inser att någon just gjort det som hon sjunger att ingen får göra.

Knackat på min dörr utan att vilja stiga in, rivit mina murar utan att skydda mig sen, haft mig som en dj-a dröm bara.

Djävla djävla skitlåt.