På mottagningen

Herregud, det var absolut värre än jag någonsin kunnat föreställa mig.

Alltså besöket på drop-in mottagningen efter att jag fått det där brevet man inte vill ha.

Men på ett helt annat sätt.

Det var lite....familjärt kan man säga.

Anonymt jo tjena så anonym man blir när de ropar upp alla med för- och efternamn.

Men det var ju lite bra för då fick jag ju bekräftat att den där killen som satt mittemot mig just var den där killen som jag känner genom jobbet och som bor i min lilla hemstad och som jag DESSUTOM flirtat med en gång på krogen för några år sen.

Jamen skitkul !!
Tror jag inte han heller tyckte när de ropade upp hans rätt ovanliga namn högt och tydligt.

Sen väntade och väntade jag i det proppfulla väntrummet, det gick en timme och det var på väg att gå två timmar men plötsligt fick jag bara nog och frågade vad som hände egentligen.

Det skulle jag inte ha gjort, med hög röst säger sköterskan inför hela dj-a väntrummet att "man har bedömt att du behöver träffa en läkare och då tar det lite längre tid".

Va va va va !!!???

Jag som svarat nej på alla frågor i stil med "har du haft sex med någon från ett annat land", "har du haft sex med någon av samma kön" ja och så vidare men det hjälpte inte för just jag skulle alltså vänta på den kvinnliga gynekologen som just denna morgon tog ovanligt lång tid på sig (allt enligt en skitsur sköterska som nog var lite trött på att få skit pga det)

Då kommer den kvinnliga gynekologen själv ut och ropar mitt namn och där står jag och stirrar in i ögonen på min granne.....nej det här fan inte sant tänkte jag, då säger hon att "nej det här går inte, vi känner varann privat" nej du djävlar tänkte jag nu har jag väntat färdigt.

Men precis då kommer den riktiga kvinnliga gynekologen fram runt hörnet och min granne visar sig vara där på nån slags vidareutbildning och kunde glida undan lite snyggt, men ändå, hur stor var den chansen att just hon skulle vara där just idag när jag kom dit ??

Suck.

Familjärt var namnet.