Trots våra tappra försök att hitta tillbaka så kraschar det gång på gång.
För många sår, för mycket förlorad tillit och två människor som gärna springer åt andra hållet så fort någon andas k r a v....
Så hur ska vi någonsin mötas vi som backar undan minsta önskemål från någon annan.
"Jag tror att det starkaste skälet till att jag stannat hos dig är för att du aldrig ställer några krav på mig"
Precis så sa jag och insåg medan jag uttalade orden att jag är en skadeskjuten kråka som behöver mycket mer tid att läka innan jag kan möta en annan människa på riktigt.
söndag 26 april 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar