Läser i min egen blogg, går tillbaka lite i tiden, går långt tillbaka i tiden och tänker att den här kvinnan är en stark människa.
Måste påminna mig om hur mycket jag klarat av och det handlar inte särskilt mycket om män som lämnat mig.
Ärligt talat har det hänt en enda gång i mitt liv och just nu inbillar jag mig att det är på väg att hända igen men vet ju inte säkert.
Så att prata om mönster är bara idiotiskt, det finns inget sånt mönster, det finns bara sen ungefär tre år tillbaka nån slags hysteriskt korkat beteende som jag själv inser är destruktivt även om jag försöker beskriva mina dejter här på ett raljerande och lustigt sätt.
Jag har träffat massor av män de senaste tre åren, så många att jag fullständigt tappat räkningen, några har runnit ut i sanden men i stort sett alla andra (utom en) har jag beslutat mig för att inte träffa igen.
Det är ju som ett missbruksbeteende, jag har sett det länge men förmår inte bryta det.
Jag försöker döva en smärta och det är ju inte ens en smärta, det är flera.
Men det är männen jag skriver om för att det är enklare, mer på ytan trots allt.
Det som verkligen gör ont, det vågar jag bara skriva om ibland, annars går jag under.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Förstår att det är en stor smärta, och att du är försiktig med att öppna där. Kom i håg att det räcker att du gör ditt bästa - då är du den finaste mamma som finns. Det finns många finaste mammor (och pappor för den delen) här i världen. Och kommer du på dig själv med att inte göra ditt bästa, börja då om igen. För nya chanser kommer i vår väg hela tiden, ständig. kram
bloggsvar: (passade in på ditt inlägg oxå ser jag...=) )
Håller med dig fullständigt och tror att jag skrivit inlägg om detta tidigare. Att man antagligen ratat kvinnor som varit "bättre" men inte passat i tiden och likväl kvinnor som ratat mig...
Denna kvinnan är det som är perfekt för mig känner jag. Framåt, glad, bekymmerslös. En helt underbar person. Tyckte mitt SMS var väldigt gulligt. Njuter av närheten och kyssarna... Du märker att jag är såld va?...=)
Jag tror att du vet vad du behöver... Jag tror att du inte anammar det utan blir smickrad av pojkarna som står på rad... Välj mannen istället. Han som är mogen nog att se vad DU behöver. Han som kanske inte jagar dig, men uppvaktar dig... Han som ser bakom din fasad, ser dina barn, ser ditt slit...Det är han du skall leta efter tror jag...
Kram...=)
Jag kan inte ens föreställa mig hur det är. Förstår att du inte vill/kan skriva om det. Jag tror att ni har fina stunder tillsammans också.
kram
Den anonyma nyss var jag, Kerstin.
Kerstin; välkommen hit.
Han är ett mycket speciellt barn och vi har många fantastiskt fina stunder tillsammans.
Han är mot alla odds väldigt empatisk och bryr sig mitt i allt kaos så otroligt mycket om sin mamma.
Skicka en kommentar