I nutid.
Ompysslad, omfamnad ja rent omhändertagen faktiskt.
Kan jag ju behöva, kan jag nog också förtjäna tillochmed.
Men inget är någonsin perfekt och det är väl bara jag som tror att livet kan eller ska vara så.
Men han lagar mat, fantastisk fin och lyxig mat, jag behöver inte göra något alls.
Sen håller han om mig hur länge som helst och jag vill stanna tiden.
Men så idag på telefon säger han något som får mig lite ledsen och jag gör en notering på min lista över saker jag ska ta upp med honom nån dag...om jag orkar alltså, kanske struntar jag bara i alltihop och fortsätter att leva ensam för att jag inte längre orkar med det mödosamma arbetet som en relation innebär.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar