För jag ville bara hem hela tiden.
Ibland går det bara inte.
Idag var jag sex år igen och fick inte leka med de andra barnen utan jag ville hellre sitta i läshörnan och läsa för mig själv.
Så var jag när jag var liten nämligen, ville inte vara med, ville sitta bredvid och titta på.
Eller ville jag verkligen det ?
Var det jag eller dom ?
Svårt att veta såhär långt senare.
Men idag var det jag.
Idag var jag nykter och de andra fulla och fy så hemskt tråkigt det var.
Tittade på de som inte kunde fästa blicken och tänkte med fasa på att så såg jag förmodligen själv ut förra lördagen.
Så jag vandrade sakta hem genom villaområdet, hörde röster, skratt, kände grilldoften och tänkte med vemod på hur ensam jag var just ikväll.
Och jag har ingen att längta efter ens.
onsdag 30 april 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Stackars lilla Tricky...
Det är inte bra att vandra i villa områden. Speciellt inte fredags eller lördags kvällar tycker jag...
Kraaaammm
Kram!!! Håller med Singel46 f.ö.
Nej Tricky, det där var trist. Här i cyberspace har du i alla fall vänner som du kan längta efter, fast på ett annat sätt. Vi gillar dig allihop!!! Storkram modell brunbjörn! Peter
Vad rara ni är och vilken skön känsla det är att ha vänner här i cyberspace.
kram tillbaka !!
Skicka en kommentar