Ja jag vet, det blir fånigt och tjatigt.
Hela helgen har jag kastats fram och tillbaka från fåniga leenden till ont i magen.
Ja men ni vet.
Lite smårusigt förälskad (gud så lätt jag blir det) och ena minuten känns det jättehärligt för att nästa kännas som inget annat än ett stort hot mot min sinnesfrid .
Nej jag vill inte !!!
Vill inte, vågar inte, orkar inte, vill bara ha det lugnt och....nej det vill jag ju inte, jag vill ha någon att pussa på helt enkelt.
Jag är så primitiv, jag vill inte ha någon att dela livet med, jag vill bara dela lite säng lite lagom ofta.
Har ägnat ohälsosamt mycket energi åt att analysera sms och uteblivna sms.
Han är så himla charmig och rolig och.....puuh, nu räcker det.
Och han ser INTE (inte i närheten) ut som den här charmören som jag hittade hos en av mina favoritbloggar.
Jag förstår att folk oroar sig för mig när man läser såna här artiklar men jag kan lugna er alla med att jag har ohyggligt svårt att förstå hur tjejerna tänker och agerar, dessutom ser ju just den där killen så läskigt slemmig ut så jag är nog rätt immun.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Rädsla är kärlekens motsats, inte hat! Om man inte vågar ge sig in i en relation så kanske man skall låta bli tills man känner sig mera tillitsfull till sig själv. Du behöver vara trygg annars kan du inte ge trygghet. Om det är en seriös relation du är ute efter så kommer det att kosta tid. Men det är det värt. Mr Dreamdate kanske känner samma sak.... Ta reda på det om du vågar. Om du inte vågar nu så vågar du kanske senare. Problemet är ofta att man är rädd att förlora sitt hjärta om man ger bort det. Detta har jag råkat ut för, en kvinna som låst in sig i mitt hjärta och vägrat komma ut och lämna tillbaka hjärterummet till mig!
Skicka en kommentar