Så sa jag alldeles nyss till en vän.
Eller vän och vän, njaa tveksamt där.
En man som jag lärt känna via nätet, som jag kom väldigt nära och som samtidigt vacklat fram och tillbaka till en flickvän som fyllt 40 och vill ha barn.
Han har redan två barn och vill absolut inte ha fler.
Jag tycker han gör fel.
Jag tycker han ska lämna henne och ge henne möjligheten att få barn med någon annan.
Jag sa till honom att för mig är det valet glasklart, mina barn är mitt liv och män och kärlek är så förgängligt.
Jag tycker att han är egoistisk.
Vad tycker ni ?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
7 kommentarer:
Det beror ju på hur tydlig han har varit mot henne. Har han berättat klart och tydligt för henne att han inte vill ha barn och hon ändå stannar så tycker jag nog att hon redan har valt. Men om han inte varit tydlig och invaggat henne i någon falsk förhoppning så är felet hans. Jag tycker det är svårt att säga vad som är rätt eller fel när man inte har alla bitar på plats.
Om han inte älskar henne skall han lämna henne direkt. I annat fall bör han väl koncentrera sig på sitt förhållande. Frågan är om hon förstått fullt ut. Är det inte naturligt att ändå tro, för en kvinna i hennes situation, att "han ändrar sig nog".
Men hon har också ett ansvar och ett val som "cicki" säger. Håller med där.
Det finns en stor tydlighet från båda parter,hon vill verkligen ha barn och försöker övertyga honom.
Han har sagt nej, han har två tonåringar, är över 45, de bor i olika städer idag, har varit ett par i ett år ungefär.
De har varit på familjeterapi och pratat om det.
Visst är det svårt, det finns inget enkelt svar men vad jag sagt till honom är att om han är det minsta tveksam till relationen så måste han lämna henne NU och inte försöka ett tag och se om det blir bättre.
Vad svårt det är med sånt här. Jag har ett liknande fall just nu i min bekantskapskrets. Det är en av mina väninnors dotter, som jag kan kalla I, det handlar om. Hon hade ett förhållande med en man som sa att han absolut inte ville ha barn. Han var tydlig för detta har hon berättat för sin mamma. I har tre barn sedan ett tidigare äktenskap. Ändå ser I till att hon blir med barn. Mannen stöttar henne under graviditeten men har nu lämnat henne nu när barnet är fött. Precis som han sa att han skulle göra om hon blev med barn. Ändå sitter hon där nu och beklagar sig för sin mor om hur illa hon blivit behandlad. I det här fallet tycker jag felet ligger hos I. Men som sagt var så är det svårt att tycka nåt när man inte har hela bilden klar.
Jättesvår fråga! Om man har anledning att gå i familjeterapi efter ett års förhållande kanske man skall fundera över om det är något att bygga på! Det låter inte bra i mina öron. Min egen åsikt är att det är varje kvinnas rätt att föda barn. Ingen man kan förneka sin älskade rätten att få barn. Kanske han kan förneka henne att få barn men i så fall älskar han henne inte tillräckligt. Börja om, vad är det för snack! Om han är rädd så kanske det beror på att han innerst inne inte tror på förhållandet. Reaktionen kan vara omedveten men påverkar hennes liv som kvinna. Nej, han skall ge henne ett barn om hon kan få ett. Det är bara om vår skapare vill det som det blir barn. I vissa fall är skapelsen bermhärtig, i andra inte.
För mig är det lätt. Det är hon som måste välja. Vill hon ha barn får hon välja en annan man. Han har (som det verkar) meddelat sin ståndpunkt. Alla människor har ansvar för sitt eget liv.
Peter; jag kan hålla med om tanken att om han verkligen älskar henne så skulle han inte beröva henne möjligheten att få ett barn.
Maja; ja hon måste välja men problemet är nog att hon inte har all information för att verkligen kunna välja rätt.
Dvs hon har inte den information som faktiskt jag har, om sin älskades innersta tankar...det känns inte ok för mig kan jag säga.
Skicka en kommentar