"...och han ser ju så bra ut..."
"...hon har blivit så snygg..."
blablablabla...........
Min mamma och min bror kan inte prata om en människa utan att kommentera utseendet.
Alldeles särskilt kan inte min mamma göra det och så har hon varit sen jag var liten (och inte så snygg).
Och i detta ligger givetvis en värdering av att snygga människor liksom är lite bättre än andra.
I min mammas fall är det nog tyvärr till och med så att snygga människor är otroligt mycket mer värda än andra.
För mig är det så fullständigt obegripligt att vuxna och i övrigt intelligenta människor kan hålla på så, att de inte själva hör hur dumt det låter.
Jag orkar inte längre kommentera det, jag gör det bara om barnen är med eftersom jag inte vill att de ska ta till sig det idiotiska sättet att se på människor, jag menar tonårsdottern är nog rätt bra på det ändå men de behöver INTE höra det från sin mormor.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Skönt att höra.
Min dotter får höra från sin farmor att "det skulle inte skada om du gick ner några kilo".
Och då är min dotter helt perfekt. Tretton år och perfekt. Men med bred benstomme och större bröst än farmor nånsin har haft.
Jälva utseendefixerade människor.
Ja det är helt i nivå med kommentarer som min mamma och bror har fällt genom åren om min dotter.
"Så söt hon har blivit nu när hon gått ner lite i vikt".
Hade de sagt det direkt till henne så hade jag fan slagit ihjäl dom.
Skicka en kommentar