måndag 17 oktober 2016

Psykopatpappan

Det är 22 år sen vi separerade, barnen är vuxna, man tror att det är över.
Men det är aldrig över, kriget, vansinnet fortsätter.
Det kommer inte vara över förrän han är död, han eller jag.
Tittar på en engelsk deckare och tänker att mitt liv är som en riktigt vass engelsk deckare. Fullständigt fasansfullt.
Ondska, hat, vansinne.
Och jag har för länge sen gett upp försöken att skydda mina barn.
Jag försöker bara överleva honom nu.

Inga kommentarer: