"Asså du får ju skylla dig själv som kommer att få betala typ 15.000 kr för busskort eftersom du är så lat och inte orkar engagera dig i om jag ska få busskort eller inte.....xxx:s mamma hon har ju minsann brytt sig och ringt och klagat och...."
Men gud jag stryper henne....tänker jag och försöker låta bli att falla i den försåtliga fällan att börja försvara mig och mitt liv.
Fan jag absolut hatar att bli jämförd med andra föräldrar, alldeles särskilt eftersom det alltid innebär att jag hamnar på minus.
Jag vill bara skrika "jag är för fan själv med dig och din bror, jag ska göra precis ALLT själv, det kanske är så att jag varken orkar eller hinner ringa om nåt dj-a busskort"
"Du är ju typ skyldig mig massvis med pengar redan, hur ska du ha råd med det då ? "
Skyldig ?
Jag vill bara skrika "dra åt h-e" men det gör jag som tur är inte, jag biter ihop och funderar över i vilken ände jag ska börja.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Oops... Tonåringen.... Hon kommer att fatta senare. Det tror jag bestämt. Vi får tillbaka. Jag tror på balans i livet. Du får vad du har givit. Men visst är det tuffa diskussioner ibland. Du/Ni ligger snäppet före mig, men här började båda ungefär samtidigt, något jag inte hade räknat med. Keep cool!
Det värsta är att det inte ens känns som diskussioner, det är bara hon som iskallt levererar sina åsikter och sen stänger hon öronen.
Nej då, det bara verkar så. Öronen är inte stängda. Kommer ihåg mig själv.... ;)
Å vad man vill skrika ibland. Skrika att FATTA f*n att jag vränger ut och in på mig själv och försöker med allt det jag är kapabel till för att ni ska få det så bra som möjligt.
Men det gör man ju inte. Skriker det där. Man sväljer och försöker åter agera vuxet och pedagogiskt. Och det dränerar på energi ... tur ändå att vi inte är ensamma. Jag går med i din klubb. Bums.
Skicka en kommentar