Mamma igen....
Jag berättar om den roliga helgen.... ibland gör jag ju såna misstag i tron att jag ska få nån slags ständigt efterlängtad klapp på huvudet, bara ett litet erkännande, nåt litet snällt ord eller så.....men nej och varför lär jag mig aldrig.
Nämner först lite fint sådär att jag träffade en väldigt snygg och trevlig kille ute och att han nu ringt flera ggr och vill att vi ska träffas igen.
Eftersom hon först inte reagerar så värst så tar jag i litet och antyder att han faktiskt har ett riktigt bra jobb också....
Då kommer den där halshuggningen som jag såväl känner igen men ändå ändå blir ledsen för.
"Jaa tänk....jag förstår bara inte hur du kan träffa så mycket killar....men det är klart du är ju utåtriktad.....och....välutbildad.....och du har ju stora barn så det är klart......"
Va fan menar hon ?
Jag hör ju tydligt vad hon inte säger, hon säger inget positivt om mig som person, hon skulle t ex inte komma på tanken att det faktiskt därute finns en och annan kille som t o m tycker att jag är snygg.....eller trevlig.....
Tror hon att det sitter en skylt i pannan på mig där det står "välutbildad och stora barn" och att det är just det som får en kille att intressera sig för mig.
Hon skulle bara veta vad det verkligen står på den där skylten i pannan.....men sånt säger man ju inte till sin mamma.
Blir trött, ledsen men inte förvånad.
Hon är inte så snäll min mamma, inte mot mig i allafall.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Jag ska översätta det till dig.
"Jaa tänk....jag förstår bara inte hur du kan träffa så mycket killar....(träffar du inte lite väl många, är du ute och raggar jämt eller? verkar det inte rentav desperat?)
men det är klart du är ju utåtriktad.....(du är en pratkvarn som inte sköter hem och barn utan förstör pengarna på sprit och uteliv)
och....välutbildad.....(du borde kunna träffa nån representativ karl med ett bra jobb, men de finns väl inte på pubar?)
och du har ju stora barn så det är klart......"(nu kan du inte sitta karllös längre, det ser konstigt ut.)
Uppfatta mig rätt... jag har erfarenhet av en moder som var expert på undermeningar och halvkvädna visor.
hahahaha....jaa visst...så kan man också tolka det även om jag tyvärr med lång erfarenhet vet att det mesta bottnar i en neverending gigantisk avundsjuka.
Jag vet precis, man hoppar runt som en dum liten hund. Och så blir man sparkad på.
Vilka mammor det finns.
/L
Jag kan bara nicka förstående.... Det är ett förhållningssätt som kräver otroligt mycket arbete för att förändra. Jag har givit upp min egen mamma, hon kommer aldrig att förändra något. Tror också att det är någon slags avundsjuka..också en nätt irritation för att hon inte kan kontrollera dig! Ger hon dig beröm tror hon säkert att det skulle stiga dig åt huvudet på något sätt...
Fråga henne nästa gång: VAD menar du när du säger så här? Risken är att hon bara ursäktar sig med att hon är "orolig" för sitt barn. HATAR det där...
Skicka en kommentar