Men ni hör ju hur hemskt det låter.
Men visst nu ska jag vara duktig flicka så jag får beröm av terapeuten nästa gång vi ses.
Jo vi har ju våra olika drivkrafter...
Men jag har alltså som en ev mina hemuppgifter att låta ångesten finnas. Att INTE äta, dricka eller kontrollfreaka bort den.
Låta den vara, inte agera.
Djup utandning här nu, nästan profylaxdjävlaandning.
Han ska på 40-årsfest (!).
Jamen vafan jag har fyllt 50, han är några år yngre och nu ska han alltså på nån dj-a 40-årsfest, umgås med folk födda på 70-talet...
Och just idag fick jag ett kräkanfall när jag provade kläder och kände mig så fruktansvärt dallrig, rynkig och skrynklig där i provrummet.
Såvisst, jag lutar mig lugnt tillbaka och bryr mig inte ett smack om att han just nu säkert har nån skitsnygg 38-årig nyskild superkvinna till bordet...
Ångest ångest ångest.....
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Jag provar inte längre i provrum. Då skulle det aldrig bli något köpt. Köper antingen sånt som går att lämna tillbaka eller supersäkra kort, för säkerhets skull på superrea.
Kanske ska sluta med sånt självplågeri jag också :-)
Skicka en kommentar