Vi bryr oss väldigt olika mycket om varandra

Så skrev jag nyss när han gav mig fullkomliga idiotsvar på mina sms.

Igår kväll ca 21 "jag går sönder...orkar inte mer"

Jag svarade, han svarade inte igen och jag var orolig.

Idag ca 08.00 kommer ett gulligt omtänksamt litet sms om en lägenhet han sett som skulle passa mig.

Ca 12 svarar han på en direkt fråga att "jag mår jättedåligt"

Jag skickar 3-4 sms utan svar, det sista helt dj-a bedrövligt krypande "vill hålla om dig, stannar i stan ikväll...."

Inget svar på 3 timmar, då skickar jag "jag blir orolig när du inte svarar"

"Jag är på hockey"

Jaha och jag blir skitförbannad för han växlar mellan att vilja ta livet av sig och vara på hockey.

Jag svarar bittert och under min värdighet "jag har just kommit hem efter att ha kört 70 mil idag....så du vet...och inte behöver oroa dig för mig...."

Då svarar ärkeidioten "var det inte jobbigt att köra ? "

"Är du dum i huvudet skriver jag, klart som fan att det var jobbigt, förstår du ingenting ??"

Så kärleksfulla är vi alltså.

Point of no return känns det som.