och det känns faktiskt bra.
Han kommer hem om en månad ungefär och det kanske är vad han klarar av.
Då har han varit borta i fyra månader, kämpat på, jobbat, och framförallt lärt sig att klara sig på egen hand. Lärt sig vad man måste göra för att få vardagslivet att fungera. Allt från tvätt till matlagning.
Saknar honom också.
Det är så tyst och tomt här hemma.
fredag 17 april 2015
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar