Ja för första gången i mitt 51-åriga liv blev det en ensam nyårsafton.
Inte så självvalt, mer ett resultat av dålig tajming och framförhållning men likväl alldeles djävla ensam.
Vet inte om jag kan förlåta den som övergav, nånsin.
fredag 31 december 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Varför tillåter du honom fortsätta?? Dumpa och gå vidare....du verkar vara en underbar kvinna som förtjänar bättre!!! Gott nytt år på dig ;) Hoppas att 2011 blir ett bättre år...jag håller tummarna!!
Nu gör vi det här året till ett bra år! Tusen kramar. Nästa gång någon blir ensam måste vi "systrar" finnas där för varandra, det är inte okej att någon är ofrivilligt ensam.
Kärlek!
Tack för fina kommentarer... Jag vet vad jag borde göra.
Nä, vad dumt. "Fundera över livet." Borde han väl vara klar med vid det här laget. I alla fall med den del som eventuellt inbegriper dig...
Godare nytt år!
Cruella; han har sitt eget bagage att släpa på och det var nog snarast det han funderade på. Men visst var det dumt men vem är egentligen jag att döma. Jag valde ensamheten framför att finnas för en annan vän som sökte sällskap för att jag bara inte orkade.
Ensam kan man vara fast man är två också. Visa hockey på TV en nyårsafton borde vara förbjudet. Jag gick och la mig när den började och vaknade av smällarna strax före tolv.
Det här ska bli ett bra år säger vi, bestämmer själva hur roligt vi ska ha! / Helena
Skicka en kommentar