Det går så oväntat otroligt bra så jag undrar när jag ska ramla genom golvet.
För det första har jag en chef som säger saker i stil med "inga möten före 9, jag lämnar på dagis", "slit inte ut dig på en gång nu" ja osv osv.
Ni fattar.
Jag har fått en chef direktsänd från himlen.
-Is he for real ? tänker jag nästan dagligen.
Allt har startat på rätt sätt och nu tänker jag faktiskt inte vara blygsam och säga att jag haft tur eller så, nej jag har jobbat oerhört medvetet och noggrannt.
Jag har haft en plan och den har funkat strålande bra.
Jag har personalen med mig känner jag, det var prio ett och där har jag lagt massor av tid och energi.
Det är ett stort skepp jag hoppat på och det går lite i fel riktning kan man säga så mycket av mitt arbete går ut på att ungefär göra en u-sväng mitt i farleden. Först hade jag tänkt vänta till öppet vatten men jag har insett att det inte går så nu förbereder jag min lilla (!) u-sväng.
Tror och hoppas att jag har tillräckligt många på min sida så att vi inte kantrar i svängen.
I övrigt har jag lyft på en massa stenar och det fullkomligt exploderar uppgifter att ta tag i överallt så nu har jag sagt att jag sitter still ett tag för jag hinner inte mer nu.
Men jag har varit oerhört produktiv och jag är så grymt nöjd.
En sten som jag lyft på har medfört lite moraliska grubblerier som tynger mig, har upptäckt direkta oegentligheter inom en avdelning och frågan är om någon kommer vilja ta i det eller om rädslan för skandal är större än viljan att ställa tillrätta.
Dessutom fick jag min första lön igår och den var alltså högre efter skatt än vad jag hade före skatt på gamla jobbet. Ok jag har lite jämkning men ändå.
NÖJD !!
lördag 24 oktober 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Så glad för din skull!! Grattis :)
Justja. Maila mig! Jag har tappat din mailadress :/
Kul att ditt hårda jobb ger utdelning! Vi måste ses snart.
Yeaaaaaaaaaah!
Skönt att höra att det går att förändra saker, och att man kan hitta en roll och ett jobb där man uppskattas.
Ja det går att förändra men det kan ju också verka enkelt i efterhand. När man är mitt i och vantrivs är det banne mig inte enkelt att se någon utväg eller ens att man skulle vara attraktiv någon annanstans (hahaha precis som i alla mina skitrelationer då).
Antingen måste man slå hårt i botten så att vägen ut/upp är allt man ser eller så fortfarande hålla näsan ovanför vattenytan annars finns inte en chans att se var ev andra möjligheter finns.
Skicka en kommentar