börjar om mindre än två timmar och jag vill inte gå.
Sitter fastfrusen här på min stol, om jag inte börjar snart så hinner jag inte bli klar.
Vill inte fira nyår med exet och hans vänner, jag kommer vara omgiven av fler ovänner än vänner, känns som ett straff, ikväll ska jag straffas för att det är jag som förlupit hemmet.
Går dit för barnens skull, sonen vill inte missa årets roligaste fest, dottern antyder möjligheten att hon "tittar förbi".
Ångesten kryper i kroppen nu.
Gott nytt år! Hur gick aftonen?
SvaraRaderaDen gick både bättre och sämre, människorna var mkt snällare än vad jag förväntat mig och allt blev bara mkt sorgligare än väntat.
SvaraRaderaSorgligare?
SvaraRaderaVad synd just det.